Ode till västvindens frihet

Om jag var ett dött löv kunde du bära; Om jag var en snabb moln att flyga med dig; En våg att andas under din makt, och dela Din styrka, bara mindre fri - Du är oövervällig Om du ens Jag var som i min barndom, och kunde vara Din kamrat på din vandring över himlen. Som då, när du ska överträffa din himmelska hastighet Knappast seemed'd en vision, jag skulle aldrig ha strävat Som med dig i bön i mitt svåra behov. Lyft mig som en våg, ett blad, ett moln! Jag faller på livets törn! Jag blöder! En tung vikt av timmar har kedjor och böjt En som du, otämd, snabb och stolt.